Reflektion kring Macchiarini-fallet

På Karolinska institutet finns inte särskilt många beslutsfattande kollegiala organ, linjestyrningen är stark – vilket i korthet innebär en hierarkisk organisering (toppstyrning) där stor beslutsmakt över även vetenskapliga frågor ytterst läggs i överordnad chefs händer – rektor får i en sådan organisation ett slags VD-funktion. Ironiskt nog är det denna typ av ensidig toppstyrning (management) av universitet och högskolor som pekas ut som vägen framåt i en nyligen avslutad statlig utredning, den så kallade Ledningsutredningen (SOU 2015:92) Fortsätt läsa Reflektion kring Macchiarini-fallet

”Ett hot mot forskningen”

Professionsförbundets Sverker Gustavsson (på bilden ovan) och Sharon Rider skriver tillsammans med fyra andra Uppsalaforskare i dagens Upsala Nya Tidning om hotet mot forskningsetik och öppenhet vid landets lärosäten.

Ur artikeln:

För sex år sedan lagstiftade riksdagen om att styrelserna för landets universitet och högskolor själva skulle få bestämma vad som är rätt form för att inom varje lärosäte ta ställning till vetenskapliga bedömningsfrågor. Den kollegiala styrelseformen, att lärarna själva har ett avgörande inflytande över verksamhetens inriktning och kvalitet, skulle inte längre ha något lagstöd.

Som följd av denna maktöverföring från lagstiftaren till läro­sätenas styrelser sönderfaller i dag landets fyrtiotal lärosäten i två grupper.

Den ena rymmer bara universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg. Där har styrelserna tills vidare valt att behålla systemet med att låta lärarna besluta i kvalitetsfrågor. En horisontell maktstruktur finns fortfarande kvar, och värdesätts. Kollegerna tar gemensamt ansvar.

I den andra gruppen är styrelserna i full färd med att genomdriva en linjeorganisation av motsvarande slag som hittills har varit det vanliga i företag och myndigheter.

Läs hela artikeln på UNT:s hemsida: http://www.unt.se/asikt/debatt/ett-hot-mot-forskningen-4093147.aspx

Ny bok: Det hotade universitetet

Professionsförbundets Shirin Ahlbäck Öberg har tillsammans med Li Bennich-Björkman, Jörgen Hermansson, Anna Jarstad, Christer Karlsson och Sten Widmalm redigerat boken Det hotade universitetet, som nu utkommit på  Dialogos Förlag. Medverkar gör också Sverker Gustavsson, ledamot av Professionsförbundets styrelse.

Förlagets beskrivning av boken

Sedan det moderna forskningsuniversitetet såg dagens ljus för två hundra år sen har forskning och vetenskap gjort bevisligen världen bättre. Kunskap, kreativitet, kritik och kollegialitet har utgjort nyckel till denna exempellösa framgång.

Akademins framgång har dock inte vilat på en demokratisk-politisk logik som genomsyrar dagens samhälle, utan på en parallell och alldeles egen verklighet där forskarna i sitt sökande har drivits av sitt engagemang och sin nyfikenhet.

När denna anda får råda inom vetenskapen blir det också bra för samhället i stort.

Men i dagens projektsamhälle med sina krav på en kortsiktig resultatleverans framstår akademins sätt att fungera som provocerande.

Hur kunde det bli så och vad gör vi åt det?

I denna bok söker ett antal engagerade forskare, tidigare universitetsrektorer och ämbetsmän svar på dessa frågor. De är förskräckta över en utveckling där djup kunskap, vildsint kreativitet, kritiska samtal och kollegialt ansvar kastas på sophögen, denna utveckling får inte fortsätta! Då rycker vi undan mattan för mänskliga framsteg och ett civiliserat samhälle.

Vi måste försvara de värden som akademin står på sedan lång tid tillbaka – inte för att de är traditionella, utan för att de är de modernaste vi har.

Förutom ovan nämnda författare medverkar även: Stefan Björklund, Lars Engwall, Hanne Foss Hansen, Johan Hirschfeldt, Elin Sundberg, Bo Sundqvist, Stefan Svallfors, Sir Keith Thomas, Michael Thålin, Sven Widmalm.

Boken kan beställas på förlaget – http://www.dialogosforlag.se/bocker/samhallsfragor/det-hotade-universitetet.html – eller någon av boklådorna på nätet (Adlibris, Bokus, CDON m fl).

Debattartikel i Dagens industri

Den 2 februari publicerade Dagens industri en debattartikel författad av Professionsförbundets styrelse. Du kan läsa artikeln i sin helhet nedan eller på följande sida: http://www.di.se/artiklar/2016/2/2/debatt-lat-kollegerna-utse-rektor/

LÅT KOLLEGERNA UTSE REKTOR

Professionen måste återfå makten över universitetens resurser. Högskolornas rektorer bör utses av kollegerna och inte uppifrån, skriver nio universitetslärare och forskare.

Uppmärksamheten runt KI-forskaren Paolo Macchiarini har satt fokus på universitetens ledningsproblem. Inför en aktuellIVA-konferens betonar just KI hur innovationer kräver ändrade tänke- och ledningssätt. Men slagorden är tidstypiska. Universitet och högskolor befinner sedan en tid under stark press att frångå akademisk kultur till förmån för företagsliknande och förment innovationseffektiv organisation. Vi tror att detta snarare skadar än stärker Sveriges vetenskapliga förmåga på sikt och att de aktuella händelserna på KI bör fungera som väckarklocka.

Fortsätt läsa Debattartikel i Dagens industri

Det behövs ett verksamhetsperspektiv på högskolans ledningsfrågor

Det kommittébetänkande som var en utgångspunkt för 1993 års högskolereform rymde en slutsats i förutsägelsens form: »Ledningsfrågorna kommer att få ökande betydelse i den decentraliserade högskolan.» Spådomen har slagit in, för att uttrycka sig försiktigt. Ledningsfrågorna har blivit föremål för ständigt nya utredningar och reformsträvanden. Det går att se på dessa frågor, som tillmätts sådan betydelse i den målstyrda och decentraliserade högskolan, på olika sätt. Som universitetslärare finner jag det fruktbart att dra en parallell till sätt att se på undervisningen. I den verksamheten kan man utgå från ett studerandeperspektiv, och se det som att vi som lärare är till för studenterna, inte tvärtom. Vad gäller sätt att se på ledningsfrågor kan man utgå från ett ledningsperspektiv, och se det som att verksamheten är till för att realisera ledningens strategiska visioner och prioriteringar. Man kan också utgå från ett verksamhetsperspektiv på frågorna, och se det som att ledningen är till för verksamheterna.

Fortsätt läsa Det behövs ett verksamhetsperspektiv på högskolans ledningsfrågor

Remissvar

Nedan följer Professionsförbundets remissvar till utredningen om Utvecklad ledning av universitet och högskolor (SOU 2015: 92). Du kan också ladda ner remissvaret i pdf-format här: Remiss_16_01_18

 ***

REMISSVAR U2015/03779/UH 2016-01-18

Utbildningsdepartementet
100 33 Stockholm

Utvecklad ledning av universitet och högskolor (SOU 2015: 92)

Professionsförbundet lyder inte under regeringen och hör heller inte till de organisationer som enligt departementets remisslista (2015-11-20) inbjudits att lämna synpunkter. Likväl tar vi oss friheten att i denna form redovisa vår uppfattning.

Fortsätt läsa Remissvar

Tankeställare

Av Anders Björnsson

En av de första åtgärder som den nytillträdda regeringen Reinfeldt vidtog 2006 var att lägga ned en offentlig forskningsorganisation, Arbetslivsinstitutet. Det officiella motivet var att statliga myndigheter inte ska bedriva forskning. Följden blev att en verksamhet som byggts upp under många år och vunnit internationellt erkännande förkastades utan närmare spisning; fungerande forskningsmiljöer sprängdes, en stor samling vetenskaplig litteratur gick till korparna. Saken ansågs inte ens värd att utreda. Beslut var fattat, Littorin skulle verkställa.
Fortsätt läsa Tankeställare

New Public Management och begreppskampen

För fem år sedan visste mycket få vad som avsågs när man talade om new public management. Det var ett vetenskapligt begrepp, använt av få och inom en specialiserad kontext. Det användes för att analysera de reformer som genomförts inom offentlig sektor efter 1990. I mycket handlade reformerna om att det blivit otympligt att styra offentlig sektor med regler, men det handlade också om krav på bättre kostnadskontroll och hushållning med offentliga resurser. Reformerna var ett barn både av den långa och djupa 70-talskrisen och av det slutliga övergivandet av keynesianskt inspirerade modeller för ekonomisk politik. Många av de som var drivande bakom förändringen var ekonomer och argumenten bakom var i hög grad ekonomiska; de handlade om ökad effektivitet. Fortsätt läsa New Public Management och begreppskampen

”Obehöriga” lärare i högskolan?

Den 21 april 2015 släppte Sveriges förenade Studentkårer, SFS, en rapport om högskolepedagogikens läge vid svenska lärosäten, skriven av Tove Ahlsten och Simon Berg. I rapporten med namnet ”Agenda pedagogik: Hur skapar vi förutsättningar för god undervisning?” redogörs för en enkätundersökning om lärosätenas arbete med högskolepedagogik riktad till ”personer som arbetar med strategiska högskolepedagogiska frågor” vid lärosätena. Rapporten ger en bild av att lärosätenas arbete med dessa frågor är inkonsekvent och att det saknas nationella riktlinjer för pedagogisk meritering. Fortsätt läsa ”Obehöriga” lärare i högskolan?