Foto: Platon

Mod eller servilitet

Av Anders Björnsson

Den amerikanske visselblåsaren Edward Snowden har under sin fleråriga landsflykt i Ryssland blivit både hedrad och förnedrad, också i akademiska sammanhang.

Studenterna vid Glasgow University valde honom år 2014 till sin rector – ett ämbete utan några särskilda förpliktelser, vilket i sen tid innehafts av bland andra Winnie Madikizela-Mandela, den långvarigt fängslade israeliske kärnfysikern Mordechai Vanunu samt Charles Kennedy, tidigare ledare för de brittiska liberaldemokraterna (och litet tidigare konservativa brittiska politiker som Rab Butler och Quintin Hogg).

Samma år utsågs Snowden till medlem av Freie Universität i Berlin. Detta förorsakade en del sura kommentarer i den tyska pressen, och man påpekade nogsamt att beslutet hade tagits med endast en rösts övervikt. Det antyddes dessutom att beslutet var ”taktlöst”, eftersom det ansågs riktat mot Förenta staterna, som i kraft av sin ställning som ockupationsmakt hade skänkt detta universitet till berlinarna 1948, samtidigt som det gamla Berlin-universitetet kom i händerna på östtyska myndigheter.

Humanistiska fakulteten vid Rostockuniversitetet beslöt också året 2014 att utse Edward Snowden till sin hedersdoktor. Detta motsatte sig emellertid universitetets rektor och även utbildningsministeriet i delstaten Mecklenburg-Vorpommern. De förde saken inför rätta, och nyligen förklarade en förvaltningsdomstol i delstatshuvudstaden Schwerin fakultetens beslut för ogiltigt och avgjorde därmed vad som i denna delstat kan betraktas som ”framstående” eller ”särskilda” bidrag till vetenskapen eller ej.

Striden har pågått under två år, och kanske blir det ett överklagande. (Jag ber läsaren följa länken nedan, med möjligheter till vidare frisökning; någon svensk medierapportering av detta fall har, såvitt mig bekant, ej förekommit.)

Vad vi här får syn på skulle kunna tolkas som en akademins juridifiering, i ett av våra närmaste grannländer. Förfarandet kan eventuellt uppfattas som en återgång i gamla DDR-banor, där staten är sista instans i alla samhälleliga frågor. Möjligen finns det också ett inslag av servilitet från en statsmakt i förhållande till en annan. Fast nog är det tveksamt om någonting sådant skulle kunna inträffa i andra europeiska rättsstater. Men vad vet man? Om domstolar får lov att ändra på politiska beslut – vilket ju är vad lagprövningsrätten innebär – kanske de också kan ändra på akademiska beslut.

Och hur är det i de nordiska länderna?

Den liberale publicisten Olof Kleberg påminde helt nyligen om vad som hände när Edward Snowden tilldelades det prestigefyllda Right Livelihood-priset, också det 2014. Då inställde utrikesminister Carl Bildt den traditionella utdelningen i utrikesdepartementets pressrum (ehuru i pristagarens frånvaro), med hänvisning till att golven där behövde bonas. (Dagens Nyheter 16/6) 2015 tilldelade norska Bjørnstjerne Bjørnson-Akademiet Snowden sitt årliga yttrandefrihetspris, men denne var förhindrad att infinna sig till prisutdelningen i Molde, eftersom Norges regering vägrade att garantera att han inte skulle komma att utlämnas till Förenta staterna. (Andra som har fått Bjørnson-priset är Yasar Kemal, Adonis och Ola Larsmo, svenska PEN-klubbens nuvarande ordförande.)

Professor Thomas Hylland Eriksen, internationellt renommerad socialantropolog som är en av ledamöterna i Bjørnson-akademin, skrev då:

”Western politicians confronted with the Snowden affair typically respond in a vague and equivocal way. If pressed, they might say that their country does not condone mass surveillance, perhaps adding that it is not in their mandate to engage directly with Snowden’s situation. However, they are wrong on both counts. Just as they criticise rights violations in other countries, they can and should support Snowden, especially now that even a high legal authority in the US has indirectly confirmed that he was right to blow the whistle. Moreover, objectionable forms of surveillance do take place, if not on the same scale as in the US, in European countries as well.”

Vad vi ser hos en sådan person som Snowden är mod, vad vi ser hos dem som förödmjukar honom är servilitet. Akademiker borde inspireras av Edward Snowden. Kan han så kan de.

Referens: http://www.spiegel.de/unispiegel/studium/edward-snowden-keine-ehrendoktorwuerde-in-rostock-a-1097778.html.