Akademisk frihet, inte för alla?

Varje reform av högskolan de senaste åren har syftat till att stärka autonomin för lärosätenas ledning och styrelse – inte för professionen. Skillnaden mellan de lärosäten, som har kraft och resurser att hålla emot utvecklingen, och de övriga riskerar därmed att öka, skriver Professionsförbundets ordförande Ylva Hasselberg i Göteborgs-Posten.

Länk till artikeln: http://www.gp.se/ledare/hasselberg-akademisk-frihet-inte-för-alla-1.11013147

Om öppen tillgång (open access)

Ett omdiskuterat ämne inom högskolesektorn just nu är open access, som innebär att forskningsresultat görs fritt tillgängliga. Öppen publicering har naturligtvis stora fördelar. Men det finns också problem.

Särskilt problematiskt är det att främja öppen publicering genom påbud, eller genom att upphöja den till en vetenskaplig merit, något som dessvärre lyfts som förslag i flera olika sammanhang.

Enligt högskolelagen har forskare rätt att fritt publicera sina resultat. Detta är en central del av forskningens frihet, som i Sverige är grundlagsfäst. Därför kan det aldrig accepteras att forskare tvingas att göra sina resultat fritt tillgängliga.

En annan viktig del av forskningens frihet är att det är forskarsamfundet som ska värdera vetenskapliga meriter. Hur resultat publiceras bör inte tillmätas någon vikt i denna process. Därför kan öppen publicering aldrig accepteras som vetenskaplig merit.

Magnus Nilsson
Ledamot av Professionsförbundets styrelse

Vad tror du att det hände sen? Rekollegialisering av Malmö universitet

I en vid det här laget klassisk c-uppsats i statsvetenskap analyserade Elin Sundberg 2014 konsekvenserna av autonomireformen vid svenska universitet och högskolor.[1] Det var frågan om hur det gick med de kollegialt sammansatta organen, de lagstadgade fakultetsnämnderna, efter 1 januari 2011 som intresserade henne mest. Fick de kollegiala organen fortsätta att, i enlighet med den gamla högskoleförordningen, fatta de beslut som gällde undervisning och forskning? Eller flyttade dessa beslut till chefer i linjen? Fortsätt läsa Vad tror du att det hände sen? Rekollegialisering av Malmö universitet

Symposium om populism och professionalism (16 maj)

De senaste årens politiska utveckling nationellt och internationellt har aktualiserat frågan om demokratins självförsvar gentemot den växande populismen. Intresset riktas i första hand mot partier, organisationer och media som verksamma motkrafter. Mera förbisett är betydelsen av professionalism. Det handlar då inte bara om hur forskning och högre utbildning inriktas och organiseras. Poängen är att vad som förekommer vid universitet och högskolor indirekt sätter sin prägel på verksamheten inom industrin, sjukvården, skolan, rättsväsendet, kulturlivet och förvaltningen. Stödet för demokratin upprätthålls och befästes genom att varje enskild specialitet hävdas och upprätthållas på det sätt medborgarna har rätt att förvänta sig.

Ämnet för symposiet är alltså hur vi ska främja professionalism i syfte att motverka populism. Det finns många aspekter av detta: kunskapssyn, tjänstemannaroll, beslutsformer, ansvarsfördelning, arbetsdelning, utbildningskvalitet, etc. Symposiets inledare är professor Sverker Gustavsson. Därefter vidtar en paneldebatt på temat ”Populism och professionalism”. I panelen deltar förutom Sverker Gustavsson även Per Sundman (SULF), Max Stenberg, ordförande för Uppsala Studentkår, samt Gunnar Akner, professor vid Sophiahemmet högskola. Ordförande är Ylva Hasselberg.

Vi välkomnar studenter, lärare och forskare samt övriga anställda vid Uppsala universitet att delta i symposiet, liksom även den intresserade allmänheten! Anmäl ditt deltagande senast 11/5 till ylva.hasselberg@professionsforbundet.se

TID 
16 maj, 16.15-18.00 
LOKAL
Oströmsalen med ingång Östra Ågatan 19.
ARRANGÖRER
Professionsförbundet och Uppsala Studentkår.
LADDA NER INBJUDAN
populism_professionalism_16_maj