medalj

Rudbeckmedaljen till Sverker Gustavsson

220px-sverkergustavsson

Sverker Gustavsson

Vi gratulerar i dag vår kollega Sverker Gustavsson som tilldelats Uppsala universitets Rudbeckmedalj.

Medaljen delas ut för utomordentligt framstående insatser inom vetenskapen och motiveringen lyder: ”Sverker Gustavsson har under sin långa karriär placerat centrala författnings- och förvaltningspolitiska frågor i blickfånget. Han har studerat hur den offentliga verksamheten europeiserats och professionaliserats, med utgångspunkt i vad som främjar respektive undergräver demokratin. Gustavsson har utvecklat en verklighetsnära statskunskap, som analyserar och diskuterar frågor av dagspolitisk betydelse på ett sätt som förtydligar politiska motsättningar och avvägningar, inte minst vad gäller EU- och universitetspolitik. Gustavsson har uthålligt försvarat den akademiska friheten och i sin argumentation för akademisk liberalism formulerar han tydligt varför universitetet bör styras enligt kollegiala principer.”

pf_14_nov

Tiden, omdömet och rättssäkerheten

pdf-icon Inbjudan i pdf-format

Professionsförbundet arrangerar den 14 november en debatt om situationen i svenskt rättsväsende på temat ”Tiden, omdömet och rättsäkerheten”. Den övergripande frågan är om det finns en konflikt mellan ökande krav på effektivitet i meningen minskad användning av tid och resurser i förhållande till ”output” och rättsäkerheten? Många följdfrågor finns: finns det inte risker för rättsäkerheten när man kopplar domares och åklagares lön till kvantitativa prestationer? Hur förhåller sig kunskapsinhämtning och gediget grundade bedömningar till kravet på kortare handläggningstider? Professionsförbundet ser dessa frågor som centrala för det framtida förtroendet till professionerna och i förlängningen till hela det moderna projektet.

I panelen deltar:

  • Johan Hirschfeldt, f.d. Svea Hovrätts president, f.d. JK
  • Thomas Bull, justiteråd, Högsta Förvaltningsdomstolen
  • Anna Flodin, rådman, Attunda tingsrätt
  • Olof Wilske, forskare, Riksdagens utredningstjänst
  • Elin Carbell-Brunner, rådman, Södertörns tingsrätt
  • Shirin Ahlbäck Öberg, lektor i statskunskap, Uppsala universitet (Moderator)

Tid: 14 november, 18-20

Plats: Högsta förvaltningsdomstolen, Sparreska salen, Birger Jarls torg 13.

Förfriskningar kommer att serveras. Anmälan till Ylva.Hasselberg@ekhist.uu.se, senast den 10 november.

Välkomna!

Styrelsen för Professionsförbundet

dn_debatt

Sextiosex komma sju miljarder

På DN Debatt den 18 september föreslår Näringslivets Forskningsberedning ett antal åtgärder för ökad linjestyrning i högskolan, nämligen att:

  1. Studenternas och de universitetsanställdas reella beslutandemakt över rektorstillsättningarna måste strypas.
  2. Transparensen vid chefstillsättningar måste minska.
  3. Möjligheterna att avsätta svaga rektorer måste öka.

Man kan summera deras förslag i satsen ”Rektor måste bli mer av en vd och styrelsen måste fungera mer som en bolagsstyrelse”. Detta innebär att styrelsen får utse rektor i en process som i princip endast styrelsens ordförande har full insyn över. Det ska också vara lätt att avskeda rektor om rektor är ”svag”, d v s visar sig oförmögen att genomdriva vad styrelsen med ordföranden i spetsen vill ska genomdrivas. Så ska ett universitet styras.

I vems intresse är det nu att det blir på detta vis? Är det i samhällets intresse, i universitetets intresse, i vetenskapens intresse?

Intresset ljuger aldrig sägs det. Vi tror att det är i Svenskt Näringslivs intresse att det blir på detta vis. En av artikelns undertecknare, Maria Strømme, är ledamot av Uppsala universitets konsistorium (styrelse). Ordföranden i samma styrelse heter Carola Lemne och är vd för Svenskt Näringsliv. Upprepade gånger har det påpekats att det finns en intressekonflikt mellan att vara styrelseordförande för Uppsala universitet och att vara vd för Svenskt Näringsliv. Detta vill Lemne inte vidgå. Nu kommer här en rapport med Näringslivets Forskningsberedning som avsändare där slutsatsen är att det vore bra om Carola Lemne fick mera makt över tillsättandet och avskedandet av Uppsala universitets rektor. Är detta en slump? Är detta endast ett utslag av något slags objektivt grundat förnuft? Vi tror inte det.

Det som verkligen står på spel, det är de 66,7 miljarder som nämns i artikeln och som utgör statens medel till lärosätena. Dessa vill nu Svenskt Näringsliv kunna utnyttja för sina egna intressen. Det räcker inte med att ha fått del av de skattemedel som går till vården, till äldrevården och till skolan. Nu ska man på allvar, genom att sätta stopp för det förstockade kollegiala styret, också börja tappa av de medel som går till högskolan.

Det står inte i samhällets intresse att detta blir verklighet. Och vi vill påpeka att behållandet av det kollegiala valet av rektor är en garanti för att inte samverkan mellan universitet och företag ska urarta till en ren skattesubventionering av företagens forskningsavdelningar. Samhället – inklusive företagen – är bäst betjänt av den fria kreativitet som bara kan utvecklas till fullo inom en kollegialt ledd vetenskaplig miljö. Vi vill alltså starkt förorda att rektorsvalet även i fortsättningen ska göras av kollegiet, att det ska ske öppet och i konkurrens mellan olika kandidater.

Styrelsen för Professionsförbundet

 

 

 

ki3

Reflektion över Macchiarini-rapporten, del 3

3. Universitetet på marknaden

Autonomireformen ledde alltså till en avreglering av universitet och högskolor som genomfördes 1 januari 2011. Sedan dessa har varje universitet makten att självt bestämma om hur man fattar beslut om exempelvis anställning, resursfördelning, remisser, utbildningens innehåll och vilken forskning som ev. ska prioriteras. Två formaliserade styrdokument seglade genast upp som centrala i den sköna nya värld som öppnade sig, nämligen arbetsordningen och anställningsordningen. Det är dessa två dokument som nu innehåller viktiga delar av det som tidigare var stipulerat i högskoleförordningen. Läs mer

ki2

Reflektion över Macchiarini-rapporten, del 2

2. Universitetet som företag

En av Macchiarini-rapportens centrala kritikpunkter rör efterlevnaden av lagar som gäller offentlig förvaltning i Sverige. Det gäller tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen, förvaltningslagen samt arkivlagen och arkivförordningen. Bristerna innebär bland annat att vissa förlopp dokumenterats illa eller inte alls, att information om hur saker och ting har gått till inte alltid är tillgänglig för att handlingar inte diarieförts och/eller arkiverats samt att den offentligrättsliga grundprincipen att beslut måste motiveras åsidosatts. Läs mer

ki

Reflektion över Macchiarini-rapporten

1. Fakulteten och det vetenskapliga omdömet

Fram till 2011 var fakulteternas rätt att besluta över frågor som rörde forskning och undervisning oinskränkt. Den var stadfäst i högskoleförordningen. Fakulteterna styrdes av fakultetsnämnder som valdes av kollegiet. Dekanus var fakultetsnämndens ordförande. Läs mer

curie_aspenberg

Universitetens granskningskultur vittrar sönder

”Forskningspolitiken har skapat en kultur där vetenskapliga artiklar hetsas fram i jakten på bibliometriska mätetal. Det har lett till ett minskande utrymme för sådant som granskning, tvivel och omprövning i forskningen. Det menar Per Aspenberg, professor i ortopedi vid Linköpings universitet.” Läs Aspenbergs artikel i Curiehttp://www.tidningencurie.se/22/debatt/debatter/2016-06-08-universitetens-granskningskultur-vittrar-sonder.html