Sverker Gustavsson

Den fantasilösa ekonomismen har undergrävt demokratin

”Efter sjuttio år av okritisk segervisshet kan demokratin inte längre tas för given. Nyliberalismen har sargat det pluralistiska systemet och öppnat för populistisk politik. Statsvetaren Sverker Gustavsson efterlyser demokratisk stridbarhet.”

Professionsförbundets Sverker Gustafsson skriver i Dagens Nyheter i dag. Nästa artikel i serien, av Ylva Hasselberg, kommer tisdagen den 2 maj: http://www.dn.se/…/den-fantasilosa-ekonomismen-har-undergr…/

Patrik_Hall2

Patrik Hall kommenterar Per Molanders ESO-rapport

Av Patrik Hall
Professor i statsvetenskap vid Malmö högskola

”Jag tror faktiskt aldrig jag hört en sådan avklädning av de idéer och marknadsliberala doktriner som i årtionden väglett svensk politik.” Så säger Göran Greider i ingressen till sin ETC-artikel ”Benådade ögonblick av fri sikt” (5 april), och sedan höjer han tonläget ännu mer. Per Molanders ESO-rapport ”Dags för omprövning” (2017:1) är ett historiskt ögonblick av samma dignitet som Olof Palmes ”Därför är jag demokratisk socialist”-tal. Läs mer

IMG_4561

Kallelse till årsmöte i Professionsförbundet

Tid: 26/4, 18.15
Plats: K 412, Ekonomikum, Uppsala

Medlemmar i Professionsförbundet kallas härmed till årsmöte. Verksamhetsberättelsen finns här. Motioner från medlemmarna ska ha inkommit till styrelsen på adress ylva.hasselberg@professionsforbundet.se senast tisdagen den 18 april.

Vid årsmötet kommer att hållas en föreläsning om populism och professionalism av Sverker Gustavsson. Missa inte denna chans att informera er!

Anmäl deltagande senast den 24 april på samma adress som ovan, för att vi ska kunna beräkna åtgången av fika.

Dagordning

  1. Mötets öppnande
  2. Val av mötesordförande
  3. Val av mötessekreterare
  4. Val av justeringsperson
  5. Godkännande av kallelseförfarande
  6. Fastställande av dagordning
  7. Upprop och fastställande av röstlängd
  8. Verksamhetsberättelse
  9. Revisionsberättelse och fastställande av balansräkning
  10. Ansvarsfrihet för avgående styrelse
  11. Val av ordförande i Professionsförbundet för verksamhetsåret 2017
  12. Val av övriga ledamöter i Professionsförbundets styrelse för verksamhetsåret 2017
  13. Val av revisor samt revisorssuppleant för verksamhetsåret 2017
  14. Val av valberedning för verksamhetsåret 2017
  15. Medlemsavgiften 2017
  16. Stadgeenligt inkomna motioner
  17. Föreläsning av Sverker Gustavsson: Populism och professionalism
  18. Mötets avslutande

Väl mött den 26 april!

Styrelsen

Rider2

På tal om Trump, Brexit och de professionella

(Denna text är saxad ur en artikel som kan läsas i dess helhet här: http://tidskriftenrespons.se/article/att-se-allt-sanningssagande-som-politiskt-stallningstagande-undergraver-demokratin/ )

Det sägs att vi kan förstå den senaste tidens omvälvande politiska skeenden delvis som en reaktion mot elitism. År 1997 höll filosofiprofessorn Richard Rorty ett föredrag vid Harvard, som efter det amerikanska valet i november har citerats flitigt på internet. Den uppskattning föredraget rönt nu, 20 år senare, tror jag hänger ihop med en gryende insikt om potentialen för den aktuella aversionen mot elitismen. Bland annat ges följande förutsägelse om nyliberalismens påverkningar på demokrati: ”Väljarna på landsorten kommer att dra slutsatsen att systemet har misslyckats, och börja leta efter en kraftkarl att rösta på – någon som är beredd att försäkra dem att de självbelåtna byråkraterna, de listiga juristerna, de alltför högavlönade börsmäklarna, och de postmodernistiska professorerna inte längre kommer att vara de som bestämmer när han väl har valts. [—] Den förbittring som dåligt utbildade amerikaner känner inför att deras uppförande korrigeras av högskoleutbildade kommer att finna en ventil.” Rorty fångade förvisso något av populismens kärna här och det är nog ingen tillfällighet att han riktade varningen till just nyexaminerade Harvardstudenter, de som tillhör dem som skulle kunna göra något för att förhindra härdsmältan. Läs mer

hb

Kriget mot visheten

Av Henrik Bohlin

”Vet du inte, min son, med hur litet vishet världen styrs?”. Axel Oxenstiernas anmärkning från 1648 är minst lika aktuell i dag – det räcker att tänka på finanskrisen 2008, klimathotet eller krigen i Mellanöstern.

Skulle det kunna vara annorlunda? Skulle världen kunna styras med större vishet? I Practical Wisdom: The Right Way to Do the Right Thing (2010) hävdar psykologen Barry Schwartz och statsvetaren Kenneth Sharp att svaret är ja; samhället kan mycket väl ordnas så att beslut i yrkeslivet och vardagen kan fattas med större vishet, men det kräver stora förändringar inom skola, högre utbildning och arbetsliv. Läs mer

medalj

Rudbeckmedaljen till Sverker Gustavsson

220px-sverkergustavsson

Sverker Gustavsson

Vi gratulerar i dag vår kollega Sverker Gustavsson som tilldelats Uppsala universitets Rudbeckmedalj.

Medaljen delas ut för utomordentligt framstående insatser inom vetenskapen och motiveringen lyder: ”Sverker Gustavsson har under sin långa karriär placerat centrala författnings- och förvaltningspolitiska frågor i blickfånget. Han har studerat hur den offentliga verksamheten europeiserats och professionaliserats, med utgångspunkt i vad som främjar respektive undergräver demokratin. Gustavsson har utvecklat en verklighetsnära statskunskap, som analyserar och diskuterar frågor av dagspolitisk betydelse på ett sätt som förtydligar politiska motsättningar och avvägningar, inte minst vad gäller EU- och universitetspolitik. Gustavsson har uthålligt försvarat den akademiska friheten och i sin argumentation för akademisk liberalism formulerar han tydligt varför universitetet bör styras enligt kollegiala principer.”

pf_14_nov

Tiden, omdömet och rättssäkerheten

pdf-icon Inbjudan i pdf-format

Professionsförbundet arrangerar den 14 november en debatt om situationen i svenskt rättsväsende på temat ”Tiden, omdömet och rättsäkerheten”. Den övergripande frågan är om det finns en konflikt mellan ökande krav på effektivitet i meningen minskad användning av tid och resurser i förhållande till ”output” och rättsäkerheten? Många följdfrågor finns: finns det inte risker för rättsäkerheten när man kopplar domares och åklagares lön till kvantitativa prestationer? Hur förhåller sig kunskapsinhämtning och gediget grundade bedömningar till kravet på kortare handläggningstider? Professionsförbundet ser dessa frågor som centrala för det framtida förtroendet till professionerna och i förlängningen till hela det moderna projektet.

I panelen deltar:

  • Johan Hirschfeldt, f.d. Svea Hovrätts president, f.d. JK
  • Thomas Bull, justiteråd, Högsta Förvaltningsdomstolen
  • Anna Flodin, rådman, Attunda tingsrätt
  • Olof Wilske, forskare, Riksdagens utredningstjänst
  • Elin Carbell-Brunner, rådman, Södertörns tingsrätt
  • Shirin Ahlbäck Öberg, lektor i statskunskap, Uppsala universitet (Moderator)

Tid: 14 november, 18-20

Plats: Högsta förvaltningsdomstolen, Sparreska salen, Birger Jarls torg 13.

Förfriskningar kommer att serveras. Anmälan till Ylva.Hasselberg@ekhist.uu.se, senast den 10 november.

Välkomna!

Styrelsen för Professionsförbundet

dn_debatt

Sextiosex komma sju miljarder

På DN Debatt den 18 september föreslår Näringslivets Forskningsberedning ett antal åtgärder för ökad linjestyrning i högskolan, nämligen att:

  1. Studenternas och de universitetsanställdas reella beslutandemakt över rektorstillsättningarna måste strypas.
  2. Transparensen vid chefstillsättningar måste minska.
  3. Möjligheterna att avsätta svaga rektorer måste öka.

Man kan summera deras förslag i satsen ”Rektor måste bli mer av en vd och styrelsen måste fungera mer som en bolagsstyrelse”. Detta innebär att styrelsen får utse rektor i en process som i princip endast styrelsens ordförande har full insyn över. Det ska också vara lätt att avskeda rektor om rektor är ”svag”, d v s visar sig oförmögen att genomdriva vad styrelsen med ordföranden i spetsen vill ska genomdrivas. Så ska ett universitet styras.

I vems intresse är det nu att det blir på detta vis? Är det i samhällets intresse, i universitetets intresse, i vetenskapens intresse?

Intresset ljuger aldrig sägs det. Vi tror att det är i Svenskt Näringslivs intresse att det blir på detta vis. En av artikelns undertecknare, Maria Strømme, är ledamot av Uppsala universitets konsistorium (styrelse). Ordföranden i samma styrelse heter Carola Lemne och är vd för Svenskt Näringsliv. Upprepade gånger har det påpekats att det finns en intressekonflikt mellan att vara styrelseordförande för Uppsala universitet och att vara vd för Svenskt Näringsliv. Detta vill Lemne inte vidgå. Nu kommer här en rapport med Näringslivets Forskningsberedning som avsändare där slutsatsen är att det vore bra om Carola Lemne fick mera makt över tillsättandet och avskedandet av Uppsala universitets rektor. Är detta en slump? Är detta endast ett utslag av något slags objektivt grundat förnuft? Vi tror inte det.

Det som verkligen står på spel, det är de 66,7 miljarder som nämns i artikeln och som utgör statens medel till lärosätena. Dessa vill nu Svenskt Näringsliv kunna utnyttja för sina egna intressen. Det räcker inte med att ha fått del av de skattemedel som går till vården, till äldrevården och till skolan. Nu ska man på allvar, genom att sätta stopp för det förstockade kollegiala styret, också börja tappa av de medel som går till högskolan.

Det står inte i samhällets intresse att detta blir verklighet. Och vi vill påpeka att behållandet av det kollegiala valet av rektor är en garanti för att inte samverkan mellan universitet och företag ska urarta till en ren skattesubventionering av företagens forskningsavdelningar. Samhället – inklusive företagen – är bäst betjänt av den fria kreativitet som bara kan utvecklas till fullo inom en kollegialt ledd vetenskaplig miljö. Vi vill alltså starkt förorda att rektorsvalet även i fortsättningen ska göras av kollegiet, att det ska ske öppet och i konkurrens mellan olika kandidater.

Styrelsen för Professionsförbundet

 

 

 

ki3

Reflektion över Macchiarini-rapporten, del 3

3. Universitetet på marknaden

Autonomireformen ledde alltså till en avreglering av universitet och högskolor som genomfördes 1 januari 2011. Sedan dessa har varje universitet makten att självt bestämma om hur man fattar beslut om exempelvis anställning, resursfördelning, remisser, utbildningens innehåll och vilken forskning som ev. ska prioriteras. Två formaliserade styrdokument seglade genast upp som centrala i den sköna nya värld som öppnade sig, nämligen arbetsordningen och anställningsordningen. Det är dessa två dokument som nu innehåller viktiga delar av det som tidigare var stipulerat i högskoleförordningen. Läs mer